Med tanke på att jag ännu är vaken.

Jag sitter på balkongen och lyssnar på regnet som sakta faller över gårdsplanen. Tisdag har blivit onsdag och mörkret och måsarnas skrik och ljudet av vattendroppar i trädkronorna påminner mig om att klockan är mycket, mer än den borde vara med tanke på att jag ännu är vaken. Jag har lyckats med mycket det här sommarlovet, har åstadkommit rytm i den bemärkelsen att jag alltid vaknar ungefär då jag har tänkt mig, men sover, det gör jag för lite. Det är något med nätter, med stillheten och tystnaden efter att alla andra har lagt sig som jag gillar och aldrig har lärt mig motstå. Därför vakar jag. Nätter i rad vakar jag trots att jag vet att jag egentligen borde sova. Tänker bara lite till, bara lite mera lugn och ostörd frid. Alldeles snart ska också jag sova, men först ska jag vaka. Bara en liten stund till.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: