Kan de så kan jag.

Ikväll har jag roat mig med att göra samma uppgift på studentexamensnivå som mina studerande ska ta itu med imorgon. Det slog mig nämligen att jag aldrig förr hade arbetat med en sådan text på ett ens nästan likadant sätt som de studerande förväntas göra på kurserna och i studentexamen. Kan de så kan jag tänkte jag och satte igång. Det var en ganska lärorik upplevelse att planera och skriva en lång text och egentligen bara ha tre timmar på sig att slutföra uppgiften. Det blev bråttom, jag hann varken språkgranska eller finslipa texten, men den blev klar. Hur många poäng texten är värd har jag ingen aning om, men fulla trettio tror jag inte den förtjänar.

Uppgiften gick ut på att analysera en artikel och ett blogginlägg utgående från en given frågeställning och är hämtad ur läromedlet Studentprov MO. Jag har klistrat in min text nedan, för den som kanske är intresserad av hur studentprovet i modda kan se ut nuförtiden.

Läs, njut, begrunda och berätta gärna om du tror du skulle ha klarat av en dylik uppgift.

1.
Hur använder texterna (Nanna Stenberg-Gustafssons m.fl. artikel ”Flickor presterar bättre än pojkar i tre av fyra ämnen i studentexamen- kolla flickornas och pojkarnas medeltal i din skola” och Outi Talvities blogginlägg “Studentexamen i siffror”“Studentexamen i siffror”)statistik och siffror för att uppfylla sina syften?

I Nanna Stenberg-Gustafssons m.fl. artikel ”Flickor presterar bättre än pojkar i tre av fyra ämnen i studentexamen- kolla flickornas och pojkarnas medeltal i din skola” och Outi Talvities blogginlägg “Studentexamen i siffror”“Studentexamen i siffror” används siffror och statistik på olika sätt. Hur siffrorna och statistiken utnyttjas och presenteras beror på texternas syften. De båda texternas huvudsakliga uppgift är att informera, men där Stenberg-Gustafssons m.fl. artikel är skriven för att belysa skillnader i och bakomliggande orsaker till pojkars och flickors resultat i studentexamen, är syftet med Talvities blogginlägg att genom bruk av siffror och statistik upplysa läsaren om bland annat studentexamens historia och den enorma satsning de nationella proven innebär för skolor, examinander och studentexamensnämnden.

Nanna Stenberg Gustafssons m.fl. artikel ”Flickor presterar bättre än pojkar i tre av fyra ämnen i studentexamen- kolla flickornas och pojkarnas medeltal i din skola” är ett slags analys av resultaten i studentexamen 2018. Texten tar avstamp i ett aktuellt och välkänt fenomen – att skillnaden i skolframgång mellan pojkar och flickor ständigt växer. I texten utnyttjas statistisk och siffror på olika sätt för att presentera skillnaderna i pojkars och flickors studentexamensresultat. Materialet presenteras dels som en del av brödtexten och dels i form av olika slags diagram. Med hjälp av bruket av siffror och statistik riktas fokus dels på det faktum att flickor i genomsnitt presterar bättre än pojkar, och dels på att pojkar ändå i vissa ämnen verkar klara sig bättre än flickor. I båda fallen utnyttjas statistik och siffror som stöd då artikelförfattarna bland annat med hjälp av olika intervjuobjekt försöker sätta fingret på de bakomliggande orsakerna till de skillnader som förekommer.

De siffror och den statistik som presenteras i den löpande texten har främst som funktion att belysa de stora skillnaderna i pojkars och flickors studentexamensresultat. Genom att konstatera att flickorna i genomsnitt har fått ett högre betyg än pojkarna i “trettio studentprov av fyrtio” visar Stenberg-Gustafsson m.fl. att skillnaderna faktiskt är så stora att det är rimligt att tala om att flickor klarar sig bättre i studentexamen än pojkar. Samma effekt får konstaterandet att flickorna har högre medeltal i sjuttiotvå procent, eller tjugosex av sammanlagt trettiosex finlandssvenska gymnasier. Att skribenterna regelbundet väljer att frångå bruket av procent och istället utnyttjar siffror för att åskådliggöra proportionerna gör statistiken mer handgriplig för läsaren.

Stenberg- Gustafssons m.fl. artikel innehåller utöver siffrorna och statistiken som förekommer i den löpande texten, även interaktiva diagram som tillåter läsaren att bekanta sig med hur skillnaderna i studentexamensresultat ter sig som lokala fenomen inom enskilda skolor och dels hur skillnaderna tar sig uttryck inom enskilda läroämnen. Genom bruket av de interaktiva diagrammen erbjuds läsaren alltså en möjlighet att själv undersöka och bilda sig en uppfattning om det fenomen som artikeln har som syfte att belysa.

I Stenberg-Gustafssons m.fl. artikel används siffror och statistik vidare som ett sätt att presentera skillnaden i pojkars och flickors framgång i studentexamen som ett nationellt fenomen. Det interaktiva diagrammet som belyser skillnader i pojkars och flickors medeltal ger till exempel läsaren möjlighet att jämföra medeltalen i sitt eget eller sina barns gymnasium med de starkaste och svagaste medeltalen för pojkar respektive flickor i hela landet.

Outi Talvities blogginlägg “Siffror i studentexamen” är på grund av genren till sin stil mindre formell än Stenberg-Gustafssons m.fl. artikel om skillnaderna i pojkars och flickors framgång i studentexamen. I Talvities blogginlägg är fokus huvudsakligen riktad på den enorma årliga satsning som studentexamen är, men Talvitie redogör med hjälp av siffror och statistik också för de nationella provens utveckling alltsedan början för hundra år sedan.

Vilken stor satsning studentexamen är åskådliggörs genom att omvandla omfattningen av vissa fenomen med anknytning till studentexamen till enheter som i vanliga fall inte används i dylika sammanhang. Till exempel får läsaren reda på att mängden examinander sammanlagt skulle vara tillräcklig bilda en 13,5 kilometer lång kö och att den mängd material som skickades ut till skolorna innan studentexamen digitaliserades sammanlagt vägde 9 ton, en vikt som ungefär motsvarar en liten hjord på tio fullvuxna bisonoxar.

Genom statistik och historiska tillbakablickar visar Talvitie också hur studentexamen har utvecklats och vuxit sedan införandet för över hundra år sedan. Bland annat nämner hon att examen tidigare avlades muntligt vid Helsingfors Universitet, och nämner i det här sammanhanget den 13,5 kilometer långa kön som skulle uppstå om examinationen skulle ske på samma sätt idag. Hon nämner också att man på 1930-talet var orolig för att det stora antalet nya studenter – hela 2659 stycken – skulle leda till “en inflation i studentexamens värde” och ställer detta i kontrast till de 30000 ungdomar som årligen får sin vita mössa nuförtiden.

I Nanna Stenberg-Gustafssons m.fl. artikel ”Flickor presterar bättre än pojkar i tre av fyra ämnen i studentexamen- kolla flickornas och pojkarnas medeltal i din skola” och Outi Talvities blogginlägg “Studentexamen i siffror” utnyttjas statistik på olika sätt. Att siffror och statistik används på olika sätt beror på att de två texterna tillhör olika genrer och således också har olika syften. I Stenberg-Gustafssons m.fl. artikel utnyttjas siffror, statistik och diagram för att visa att pojkar och flickor klarar sig olika bra i studentexamen och att detta är ett nationellt fenomen, medan siffror och statistik i Outi Talvities blogginlägg används för att visa att studentexamen är ett enormt fenomen som har vuxit mycket under sin över hundra år långa historia.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: