Vet ni vad? Idag då jag åkte hem från jobbet tänkte jag att jag gärna skulle få åka dit igen redan imorgon bara för att jag triv så himla bra. Jag njuter massor av att få vara i skolan. Det är roligt att få hänga med alla studerande och arbetskamrater. Jag gillar att jobb egentligen inte känns som jobb utan som privilegium, och jag njuter av att det inte känns som något jag måste utan något jag får. Varje dag betyder något och varje människomöte känns meningsfullt. Jag känner att jag gör något viktigt och undrar om det är okej att känna så. Kanske jag borde vara mer ödmjuk?
Kaffepausen. 