Ibland undrar jag om allt jag skriver bara är upprepning och variation av ett och samma tema. Jag tänker på det då jag bloggar, mejlar, chattar, kommenterar studerandes texter: att det händer att jag redan på förhand vet vad jag kommer att säga. Det känns som om livet och hjärnan går på repeat och jag undrar om det är så det ska vara.
Å andra sidan lever jag för vardagen och älskar rutinen. Då kanske det inte är så konstigt om många texter och dagar är just favoriter i repris.
Kaffepausen. 